I stunder av stillhet tillåter jag mig själv att falla i avgrunden av existentiella frågor som rör meningen med livet. Jag kan minnas dessa stunder redan som litet barn, med skillnaden att jag i dåtid inte kunde balansera mina tankar med den logik jag bär på som vuxen. Som barn innebar dessa tankar att falla i en oändlig avgrund som varken kunde förstås eller hanteras. Den utlöste helt enkelt ångest och panik. I nutid så har jag valt att balansera den existentiella frågeställningen med ett svar på dess mening : Att vara/hitta essensen av sin drivkraft och få ge uttryck för sin passion, personlighet och begåvning. Att bekräftas i sitt sammanhang och känna gemenskap. Att fylla sin dag med meningsfullhet - Meningen med livet...
 |
