Jul-Stress ?!

Mitt första julminne som barn handlar inte om fantastiska julklappar, hav av godis eller massor av mat. En liten veckad girlang i köksfönstret - jag fascinerades av hur den vred sig runt sig själv stilla, harmoniskt, glittrande, vacker & trygg.

Jag önskar så väldigt att inte tappa bort mig själv i förmågan att se bortom julstress, krav, måsten och förväntningar. Men visst, med familj och barn så har jag upplevt farten och hur svårt det är att inte dras med i karusellen även om jag lagt in bromsen. Det är så lätt att julen blåser förbi och plötsligt så har man missat delar av de mer äkta guldstunderna. Så denna Jul - ta med dig tanken på att små dolda mirakel kanske ligger och ruvar bortom den stora fasaden av Julrusch, måsten och tradition. Tänj på sinnet lite ! Kanske finner du något riktigt vackert och glänsande där. Kanske inte i det största och vackraste paketet, utan i mötet/stunden/rummet. Med hopp om en fantastisk och Närvarande Jul ! Ska själv göra så gott jag kan...

Det finns bara två sätt att leva livet på. 

Det ena är som om INGENTING är ett mirakel. 
Det andra är som om ALLTING är ett mirakel.       

                        Albert Einstein

Stark Skör

Det kan ibland kännas som om mina byggstenar består av fast och bländande kristall i kombination med en porös sprickbildning som gör att det krävs en ytterst varsam hantering för att undvika kras. Jag kan vara stark i mina åsikter och osäker i min handling på en och samma gång, och tvärtom... En driven och mer okänslig karismatisk medmänniska kan få mig att krympa likaväl som en finkänslig, ödmjuk, glittrande medmänniska kan få mig att växa. Det sägs att man med tiden lär sig möta alla sorters människor, karaktärer & åsikter. Det kan stämma men skörheten har ej fått fastare struktur för det.

Den finns där hur stor min vishet än växer. Barriären blir inte stadigare än så. Precis som en benskör så gäller det att på bästa möjliga sätt underhålla & stärka sin struktur med hjälp av av bra Näring, god sömn, motion och lagom belastning. Styrkan i att vara stark-skör är ändå att ha tillgång till hela känsloregistret i ett rikt inre liv. När jag "dansar & lever" så gör jag det med hela min själ. I ett personligt möte så kan man få se mitt glitter. I rätt miljö & sammanhang så bär min kristall ett skimmer av regnbågens färger som jag gärna låter andra spegla sig i. Visst, det kan vara tungt att vara stark-skör, komplicerat och vasst. Men styrkan ligger ändå i förmågan att KÄNNA livet, förstå kopplingen själ & kropp, tanke/handling och att få växa i mer medmänskliga möten. Utmaning : Att försöka se förmånen i det stark-sköra istället för "okompletthet".  Låt själen dansa !

Smärta

Det som har gjort mest ont i livet har handlat om saker som - att inte bli sedd,
inte nå fram, förluster, svek, kränkningar ect. Det svider...
En tryckande smärta inombord, följt av egen sorg, frustration och ilska.
Att stå i konflikt med sig själv riskerar, på samma sätt, att vålla en inre katarr
med risk för blödning. En isolerande ensamhet, utsatthet, tyngd i kropp & själ.
Det enda motvapnet i allt detta, det enda jag kan göra för mig själv är :
-  Att Vara MIG själv. Att stå SANN. Bevara självrespekt och inte vika undan
eller i ren rädsla försvara dessa yttre hot/fiender eller egna onda tankar.
 En bedrift som kan kännas förgörande - att stå ensam med sin egen smärta.
Men vad du än gör så förträng den aldrig !
Då finns risken att den kommer åter, i dubbel styrka nästa gång.
Stå kvar, uttryck den - sätt ord,färg och form på vad du känner, helst direkt
till person. Att kränka sig själv är den största kränkningen av alla.
Så, se till att låta bli...

Själslig Friskvård

Njut !  Ta vara på naturens Solskimmer ! 

Varför inte göra vardagen till lite av en fest varje dag ... 

Omge dig med personer som lyfter, uppmuntrar och förser dig med Kärlek !







Utmana dig själv !

Ha roligt !

Kom till uttryck

Var tacksam

Dela med dig & Ta emot

Leva !

Älskade Liv ! Det finns stunder av Liv som ger gåshud, fyller mitt andetag med vördnad och rör min innersta själ på ett sätt som ibland nästan är på gränsen till smärtsamt. Älskade Liv - omgiven av så mycket kärlek kan jag inte annat än Leva, Andas, Glädjas och Njuta. Självklart finns det en vardag, som går sin gilla gång, men just dess toppar och dalar får mig att känna att jag Lever.
Ingenting kan enbart bestå av Lycka eller olycka.
Ett spektrum av olika nyanser däremellan är det som sätter färg, skapar ljud & ljus på livets scen. Ingenting är eller behöver vara statiskt, om man inte vill det. Jag har friheten att forma och skapa det som gör min livsscen till just den plats som jag väljer att vara/utvecklas och leva i, med eller utan andra medföljare som valt eller inte valt att synka samman i vågen av ebb & flod på livets väg.  Leva, Leka, Lära, Dö. Livet !! För värdefullt att "tappas bort"...

Drömmar

Att leva utan drömmar är som att leva utan luft... Det måste finnas en längtan, ett mål, en vision, en framtid. Vilken form det än har - mer jordnära, vardaglig, andlig eller universiell längtan, fortsätt framåt !! Låt bli att Kritisera, förneka eller förminska dina egna eller andras drömmar. Lev ut din strävan och uppmuntra gärna andras!

Hoppa !

Högt ovan molnen satt jag inklämd i ett blandat sällskap av manliga erfarna "hoppare" som snart skulle slänga sig ut ovan molnen. Jag såg panik och svettpärlor tränga fram på grabben mittemot. Själv kanske jag inte riktigt förstod vad det var som väntade, för jag kände mig rätt så neutral... På tillräckligt hög höjd, knuffade så min följeslagare fram mig mot planets öppning. Sittandes med benen dinglandes över kanten, stirrandes neråt kunde jag skymta marken, långt, långt bort där under molnen. Ojdå ! Hoppsan, det var ju lite högt... Därefter upplevde jag mest turbulent skräck. Det gick ju inte att andas !! En hel evighet tog det, innan det plötsligt, i ett ryck blev lugnt, stilla och jag kunde ta ett djupt andetag och uppleva den euforiska lyckan av : Ja, jag lever !! Mannen som jag satt fasthängslad i var inte längre anonym. Han blev liksom "ett med mig", för en kort stund. Visst, det var HÄFTIGT - en skräckblandad lycka, i ett enda paket. Skulle jag vilja hoppa igen ? Både Ja och Nej. Då hoppade jag för att försöka tvätta bort/övermästra andra jobbiga känslor som jag bar på. Lyckades det ? Nej. Känslor kan man inte rymma ifrån, släta över eller försöka begrava. Dom MÅSTE genomlevas. Det har jag lärt mig nu. Så om jag hoppar idag, så är det mer för egen viljas skull, Här och nu. Förmodligen med både Svettpärla och panik, men med erfarenheten att jag förmodligen överlever ändå...

True Love

Om du fortfarande älskar mig, när jag är skör och åldrad av livets dagg, knappt hör vad du säger, har en syn ärrad av starr... Om du fortfarande tycker att jag är det bästa som hänt dig, det vackraste att få vakna upp med när jag själv knappt kan ta mig till sängen själv längre. När du håller min hand när jag muttrar över mina brister & förluster och du säger - Vi har ju varandra! Då kanske jag förstår. Hjärtat får aldrig rynkor...

Orkide-barn

I en hel upplaga/serie i Dagens Nyheter läste jag om : "Högkänslig" - låg tröskel för sinnesintryck. Ett medfött personlighetsdrag, dvs. ingenting som man direkt kan ändra på eftersom det sitter kodat i generna som ett extra känsligt nervsystem som gör att fler sinnesintryck från omgivningen bearbetas på ett djupare sätt i hjärnan än normalt. För min del har det utgjort ett och annat hinder i livet, begränsat vissa viktiga val när det gäller utbildning, jobb ect. Jag har varit ganska självkritisk, piskat mig själv till det yttersta, krypit, kravlat & kämpat för mina mål. Att spegla mina svagheter har varit ett nederlag som jag helst inte har velat bli påmind om. Jag vill ju så gärna passa in ! Man kan säga att min känslighet har ökat med tiden och stundvis upplever jag den som ett stort handikapp. Den sätter helt klart käppar i hjulet för mig eftersom det kostar en hel del energi att köra konstant alarmberedskap. Utmattning, känslodippar, sömnstörningar och ett behov av att rent socialt behöva dra sig undan emellanåt. Fördelar då ? Jodå, dom finns där också: Hög empati, god lyssnare, analytisk/ser lätt saker som andra missar. Kreativ - när jag hittar fokus. För många trådar samtidigt riskerar dock att skapa oro och desorientering. Därför gör jag ofta listor. En trygg struktur underlättar i min vardag. Alla positiva intryck som också sköljer över mig av lycka, tacksamhet och kärlek till allt det vackra i livet lyfter så pass mycket i min vardag, att jag kan stå ut som högkänslig superantenn, ett orkidebarn. Det känns tryggt att nu förstå att jag inte surfar ensam där ute. Vi är fler ! Så - till alla mina okända fantastiska orkide-vänner : Vi behövs ! Upp på brädan, var inte rädd - Lär dig försiktigt surfa på livets hav !

Vänskap

Vilda rosor
och goda vänner
kommer alltid
tillbaka



Vänskap är en relation utan ansträngning
Man bara ÄR...
När, Var och Hur har inte så stor betydelse
bara ATT...
Tidslös, kravlös och lojal.
Rak, trygg och glad...
Tack vänner !

Compassion

My Heart full of compassion
I cannot ease your aching heart
nor take the pain away
But let me stay and take your hand
and walk with you today
I´ll listen when you need to talk
I´ll wipe your tears away
I´ll share your worries when they come
I´ll help you face the fears
I´m here and I will stand by you
each hill you have to climb
So take my hand lets face the word
live one day at a time
Your not alone for I´m still here
I´ll got that extra mile
And when your grief is easier
I´ll help you learn to smile
By Aleasa

Frihet

Hellre vara en liten fågel i lunden
än en stor fågel i buren (Franskt ordspråk)

Likt en fågel svävandes fritt har mitt behov av frihet haft lite olika former i relation, familj, jobb & fritid. Den röda tråden har varit/är att ha plats & utrymme att prova egna vingar,
göra egna val. Att inte trampa i varandras fotspår, trängas på samma gren eller stå i vägen för Olika val & uttryck.
"Frihet" - utan att för den skull tappa bort varandra !

Höjden av Frihet upplever jag tveklöst i Naturen
i alla sammanhang av "Ett med Naturen".
Att glida ut med skridskor på en klar & snöfri
sjö eller havsvik... Frihet !!!

Att på ett mjukt underlag sväva fram med både sväng, kraft & dynamik omgiven av bländande vit snö, bergstoppar & öppna vackra vidder.
Frihet !!!

Att tyst & stilla glida fram utan motor, med vind i segel, blickandes en klarblå horisont som möter
ett lika klarblått spegelblankt hav. Frihet !!!
För att bara nämna några...

Rädslo-spöken

Universiell kontroll...
Jag tror att mitt största monster-spöke har handlat mycket om ren och skär dödsångest, speciellt som barn. Alla dessa funderingar som aldrig fick något svar. Att vakna på natten kallsvettig, rädd och fast i känslan av panik. Var tar allting slut ? Finns det ett slut ? Hurdå ? Vardå ? Sen då ??
Existensiell "out of control". Ett läskigt spöke ! En "förlamande" rädsla...
Den bästa tröst här är att hitta en trygg famn att krypa upp i. Att i sin egen takt få acceptera att Ingen vet svaren och att det bästa man kan göra är att LEVA.

Personlig kontroll...
Mitt näst största spöke har handlat mycket om "Prestation". Duger jag ? Når jag resultat ?
En "drivande" rädsla som kan få en att köra på
tills det tar stopp. Tills man sitter där på bergskammen, begrunnandes sitt verk.
Kom jag dit jag ville ? Blev det som jag tänkte ?

Vardaglig kontroll...
I vardagen kan olika småspöken dyka upp. Kommer jag i tid ? Hinner jag med ? Är allt bra ?
En Gemensam nämnare för alla rädslor tycks handla mycket om KONTROLL.
Förlust av kontroll kan också vara källa till drivkraft.
Har man modet att granska sina rädslospöken lite närmare, så kanske dom visar sig både mildare och vänligare än man själv målat upp.
Kanske rent ut hanterbara ? Testa !

Blodsband

Vi vet aldrig hur mycket
våra föräldrar älskar oss
innan vi själva
blivit föräldrar

Henry Ward Becher



Det finns ingen kärlek som kan jämföras med den man har till sina barn.
Blodsband - en kärlek så fullkomlig, rak & ren, villkorslös & djupt rotad i själen.
Något som länkar samman föräldrar/barn, syskon och övrig släkt i ett ursprung.
Att få sina blodsband infekterade kan dock kosta både själslig sorg & energi.
Lite av det har jag fått erfara i min egen ursprungsfamilj och uppväxt.
Det fantastiska är dock att vid mina föräldrars bortgång så filtrerades det gråa
tunga dammet och efterlämnade istället ett vackert och silkeslent skimmer.
Kvar blev bara - Kärlek !

Dialog

Att hitta "flyt" i Dialog och kommunikation är ett väldigt finstämt samspel. Flera olika aspekter
av att både lyssna, känna in, sortera, tydliggöra
och komma till uttryck spelar in här.

Män är från mars & kvinnor från venus...
Det händer ibland att jag i dialog med min man känner både missflyt & frustration. Som om han fastnar lite på startlinjen när jag själv redan befinner mig i mål
i olika sammanhang av kommunikation, planering och genomförande.
Vi har lite olika sätt att se sammanhang, hantera struktur och fördela tid.
Ibland har jag lite svårt att förstå VAD det är som tar Tid, i vissa sammanhang.
Utfyllnad och mikrodetaljer kan skapa en viss frustration...
Kontentan : Vi ser båda ut som frågetecken ibland. Hur tänkte du nu ?
Som tex. när jag tror att vi har bestämt något, som min man kanske missat
i flödet av nya ideer, som han glömt att förmedla bara...
Det gäller att hitta/mötas på lämplig platå mellan Venus & Mars !
Våra olikheter är ju faktiskt en tillgång och kompletterande möjlighet
att stötta varandra och utvecklas tillsammans.
Om man bara har lite ömsesidigt tålamod...

Livs-Passion

Utveckla en passion för lärande
Om du gör det
kommer du aldrig sluta att växa

Anthony J.D´Angel


Passion är som att vara översköljd av må-bra-hormon och samtidigt befinna
sig mitt uppe i ett piskande hav, i en dimma av ett lokalt centrerat fokus.
I spetsen av passionens drivkraft och hängivelse försvinner tid & rum.
Man bara GÖR och man bara ÄR som en del av livets mäktigaste essens.
Kan man hitta och balansera detta inom både kärlek och livet i stort,
så finns det inga hinder för hur mäktig, stor och rik man kan bli.
En rikedom mer i livsglädje och vishet än pengar & makt.
Passion att lära, skapa, se möjligheter.
Passion att njuta, glädjas, samverka.
Berusad av Livet...

själsliga möten

Det finns möten i livet som lämnar större spår efter sig än andra. Möten som står en nivå högre,
når djupet inom dig och efterlämnar en sanning som rör livet, kärleken eller dig själv.
I livets utbildning är detta "highscore".
Livets ädlaste juveler...


Själv bär jag 3 fina livsjuveler som vardera bär på sin egen karaktär och sanning :

1. Låt inte skuggan av andras sanning prägla den/det du möter.
Jag hade ett fantastiskt möte med en gammal man, som låg för döden, i mitt jobb
på sjukhuset. Andra sa till mig att han var både förlamad, stum och förmodligen inte förstod svenska. Jag ägnade mycket tid och omsorg för denna man som var så ensam och övergiven. I slutet höll jag hans hand och pratade på om livet.
Plötsligt vände han sin blick mot mig, tog ett fast tag om min hand och talade.
Han ville veta vad jag hette och var jag kom ifrån ! Han fick fram några ord till
innan han sen försvann. Ett möte som satte spår...

2. Det finns Hopp även när ljuset slocknar
Min andra livsjuvel, även detta en äldre man, efterlämnade en sanning om Hopp, även när allt känns onödigt, meningslöst och bortkastat. I mötet med honom
fick jag en tydligare bild av hur livets cirkel sluts. Hur vi efter att kanske ha famlat
ett helt liv närmar oss den punkt igen, som vi startade ifrån, Hela och Rena.
När han dog, i min närhet, efterlämnade han något vackert, trots all misär
som fanns runtomkring honom. En sanning om att ingen energi går till spillo.
Att inget går förlorat. Att allt kommer oss tillgodo igen när cirkeln sluts...

3. Tillit och Kärlek
Möten i detta tema efterlämnar oftast det djupaste spåret. Att försvarslöst spegla sig
i mötet med någon, resa innåt i sin egen kärna, möta sina egna skuggor & rädslor
är inte alltid så smärtfritt. Sanningen i denna juvel handlar om MOD.
Modet att vara den man är. Hand i hand med villkorslös kärlek.
Något att eftersträva...

Kärlekscitat

Kärlek skapar ett VI
utan att förstöra ett JAG

Leo Buscaglia

Kärlekens dörr är svår att öppna
och svår att stänga

kinesiskt ordspråk

Kärlek är en resa resa utan kompass
i ett väglöst land - Ett äventyr !

Jean Anouilh

Kärlek är framför allt att man ger
av sig själv som gåva

Anne Swärd

Tillit

Det finns ingen tillit
som är säker
förutom självtilliten...

John Gay



Det spelar ingen roll, hur mycket du än så gärna VILL lita på alla andra.
Det finns tyvärr inga som helst garantier utanför din egen självtillit.
Bristande självtillit är som att försöka ro en båt med trasig åra.
Det är inte omöjligt, men det kostar i fråga om både energi, tålamod
och en stor portion "jävlar anamma". Min ena åra har jag silvertejpat nu...
Att ha Kärlek, stöd, vänner & handräckning omkring sig är alltid en tillgång.
Men det finns inga genvägar från ansvar/egen tillit att helt ensam - Ro iland !
Lägg aldrig dina drömmars mål och önskningar i någon annans famn.
Det är ingen annan än du själv som vet VAD/Var och HUR du vill färdas.
En krävande konst av Mod, nyfikenhet och egen tillit att LEVA fullt ut !
Att moget kunna ta ansvar för både sina egna styrkor & svagheter
och samtidigt också acceptera andras. Att vara ödmjuk & visa respekt,
men ändå inte låta sig trampas på, belastas eller nedvärderas av andra.
Det enda sättet att växa i självtillit : Att inte vara rädd för att ge sig ut
på egen färd & att våga sträcka sig bortom sin egen trygghetszon...
Så fatta tag i åran ! Hantera den kraftfullt men varsamt, lugnt & metodiskt
men ändå bestämt. Inom dig finns faktiskt allt du behöver :
Färdriktning & redskap för din färd. (Sax & Silvertejp, litet tips)
Gör så gott du kan. Fånga tillit & Lycka till !

Vinteridyll

Utanför mitt fönster faller små dunlätta snöflingor ner.
Marken ligger som en en vit ullmatta. Ibland önskar jag att man kunde "pausa" livet. Stanna kvar i detta vackra
ögonblick och bara njuta, andas och KÄNNA det.
Det är så lätt att dessa stunder går förbi en, i alla
vardagliga måsten & göromål som lätt "låser" oss.

Värdet ligger i att VARA inte i att GÖRA...

(Citat från någon klok människa)

Så, en dag som denna - vad är väl klokare än att passa på att njuta av en
upplyftande stund i Naturen ! Förpassa ev. måsten till "senare".
Promenera, ta en skidtur eller släng på skridskorna.
En fantastisk tillgång för återladdning !
Bli Ett med naturen. Bara VAR...

Drömprins...

Att rensa och plocka i samlingar kan leda tankar och minnen vidare till olika epoker i ens liv.
Ibland är det som om vissa saker måste mogna till
sig för att sen kunna göra sig av med, bland kläder,
prylar och minnen. Det kanske är precis likadant
med människor ? Nödvändigt att rensa ibland.
Det får mig bla. att tänka på epoken "pappa"
och tider från min uppväxt...


Att växa upp med en alkoholiserad pappa innebar tvära kast mellan att älska
och hata, mellan att hjälpligt foga samman sina skärvor och splittras itu.
När det var som värst och jag var som mest trasig så fanns tanken där,
att enda sättet att överleva, var att ta avstånd/bryta kontakten helt.
En tanke som slet både i samvete för andras bästa och egen självrespekt.
Stannande dock kvar, fortsatte slitas itu, gång på gång, som en trasdocka.
Hur detta påverkade mina framtida relationer ? Relationer med män ?
Tja, någon drömprins har jag aldrig trott på, drömt om, letat eller väntat på.
Jag utvecklade istället någon form av självständighet och längtan efter frihet.
Vågade inte riktigt "stå kvar" när det fanns djupare känslor. Valde istället
relationer där jag visste att jag skulle överleva även om personen i fråga försvann. Man kan säga att männen i mitt liv kanske inte fullt ut, haft en ärlig chans att
komma mig riktigt nära. Min innersta kärna har varit alldeles för sårbar.
Trots att jag aldrig riktigt brytt mig om att leta, så har dom ändå alltid funnits där.
Så dök han upp, en svärmorsdröm, i en orange sportbil, envist uppvaktandes
denna äventyrslystna frihetstörstande tonårskvinna.
En tålmodig livskamrat som orubbligt stått kvar allt sedan dess.
En prins med en famn så full av kärlek och trygghet,
att det räcker för oss båda, livet ut...

Rensa...

Hur mycket materiella "ting" kan man samla på
sig igentligen ? I vårt hem finns det massor av "ting" som väntar på att bli omhändertagna.
Kartonger av oidentifierade föremål, leksaker,
böcker, kläder, barnens skolsaker ect.

Det är lätt att fastna, bli desorienterad eller avbruten mitt uppe i detta rensande,
med stor risk för halvfärdigt resultat.
Våra "ting" har ofta flyttats runt till olika delar av hus & garage, i väntan på...
Inte undra på att det känns lite trångt emellanåt !
Inte konstigt att energin tar slut redan vid blotta tanken på att ta tag i det hela.
Bättre dock, att ha ett vardagligt flöde av rensande, än att riskera att annars
behöva ta tag i ett helt "sopberg" !! Lättare sagt än gjort kanske...
Längre än så har jag inte kommit denna vecka, i/med mina listor,
eftersom jag fastnade i det materiella sopberget på vägen.
Blir nog kvar ett tag till...

Livsplan, Fokus & Mål

"Livet är ett spel
där vi inte kan förlora,
eftersom avsikten med det
är att vi ska utvecklas,
vad som än händer"  

citat ur "Vägen till Kraft"/Barbara Berger.

Snubbeltråd i livet – det händer väl oss alla !?
I bästa fall så borstar man av sig dammet, lyfter blicken och fortsätter framåt.
Själv har jag insett att den hinderbana som jag ibland upplever/har upplevt genom livet oftast utgörs av mina egna begränsningar. Det verkar vara en mänsklig faktor och företeelse att krångla till det för sig, ibland mer än nödvändigt !
Jag tror att det i varje "spelplan" döljer sig en mall för optimala val & utveckling .
Själv har jag upplevt det som om någon leker fågel, fisk eller mitt emellan med mig, med förnimmelse av rastlöshet när jag befinner mig långt ut i periferin till en ökad
laddning, hetta och/eller rysning när jag närmar mig ett viktigt/utvecklande mål.
Livets skola - en känslig balansgång av både fällor och möjligheter.
Ett evigt flöde av olika val att ta ställning till hela tiden. Redskap: Fokus & Mål.
Ett bra sätt att närma sig mål & hitta Fokus – Skriv listor !
I min spelplan passerar jag nu vidare till "GÅ" , efter en tids eftertanke & reflektion.
Det innebär att denna veckas drag får bli att hitta fokus & skriva lite nya listor.
- Dumpningslista (föremål, människor, situationer & känslor att släppa taget om)
- Önskelista (vad saknar jag/vill jag ha mer av/berikar mig)
- Uppskattningslista (vad har jag/vill jag behålla/är jag tacksam för)
Med hopp om en framgångsrik själslig utrensning & energi-på-fyllnad !
Som en bra start på 2012...

Cellminnen

Antingen så är man skapligt nöjd med den man är
och det sätt man lever sitt liv på
eller så ser man utmaningen i att försöka göra det
ännu bättre. Det ligger förstås något väldigt bekvämt
i att livet, förhållandevis friktionsfritt,
rullar på helt av sig själv. Vissa av oss går
genom livet skapligt ”oberörda” av livets hantering
medans andra är mer utsatta och mer sårbara.
Livets lott…


För mig har det varit som om någon form av ”autopilot” har ryckt in ibland,
som nödlösning, när jag suttit fast i cellminnen som påverkat både min
allmänna hälsa och utgjort hinder för personlig tillväxt.
Som om någon där uppe ruskar om mig emellanåt, strängt & bestämt :
- Du kan bättre än så. Kom igen !
Cellminnen som fastnar, blir som knutar inombords, med risk för stagnation
på olika ställen i kroppen beroende på om det rör sig om obearbetad sorg,
smärta, ilska eller rädsla mm. Att möta cellminnen kostar väldigt mycket MOD !
En ”spark i baken” & finjustering av antennen är vad som har behövts för att rulla igång mitt ”tåg”. När det sen väl rullar så fungerar dessvärre ingen nödbroms.
Det enda som finns att tillgå då är - TILLIT. Du och din egen tillit...
Har man bara modet att Stå kvar/närvara i det som känslomässigt rörs upp,
hela vägen från den piskande stormens djupaste nav tills dess att allting stilla
ebbar ut (för det gör det), så finns det faktiskt en belöning !
Knuten börjar luckra upp sig och lämnar dig förmodligen lite friare & friskare
än annars. Stora cellminnen drar med sig små i läkandet, som en dammsugare !
Så ett tips för att uppgradera sin Grundstatus – Checka av hur du har det på ”cellminnes-fronten”. Finns det något som håller dig tillbaka, begränsar dig, kväver din glädje, energi eller kreativitet ?? Dammsug lite först !
Hur du kommer åt dem – cellminnen ? Det är högst individuellt.
Men INSIKT är en bra start ! En livsinventering "Innifrån & ut"...